Stieg Larsson-effekten. La diffusione del giallo nordico in Italia e la nuova immagine della Svezia

Den här avhandlingen är ett försök till analys och forskning kring översättning av svenska litterära texter och verk till italienska. Den syftar till att bidra till studierna av den bild av Sverige i Italien som förmedlas och förstärks genom översättningar av svenska böcker, med fokus på bilden av Sverige som framträder i deckare. Av just denna anledning är syftet med den här analysen att komplettera och utvidga de befintliga studierna om den svenska litteraturen i Italien, ett forskningsområde som nyligen har kommit till sin rätt och som fortfarande har begränsningar på grund av forskningsområdets unga ålder. Intresset för svensk litteratur i Italien har ökat, även i förhållande till de aktörer som är involverade i att presentera dessa produkter för allmänheten, bland vilka Marsilio-förlagets arbete i Venedig verkar vara grundläggande. Marsilio har fokuserat sitt förmedlingsarbete på den svenska deckargenren och etablerat födelsen av denna trend i Italien genom översättningar av Stieg Larssons romaner som utgör Millennium-trilogin. Just på grund av dessa texters litterära relevans har trilogin valts som analysobjekt i den här studien, som har en dubbelfunktion: att visa hur svenska kriminalromaner presenteras för den italienska publiken, genom en analys av översättningstekniker som används i den italienska versionen av trilogin, men också genom en redaktionell analys, som observerar hur översättningen av dessa tre romaner har lett till andra översättningar av det ovannämnda förlaget, på grund av dess framgång. Romanen som valts för översättningsanalys är trilogins tredje del, Luftslottet som sprängdes (2007), eftersom den framstår som den minst analyserade i tidigare studier, men också på grund av romanens ämne, dvs. Sveriges politiska struktur, en viktig del av landets kultur som hanteras genom olika typer av översättningsmetoder, såsom ekvivalens. Den här avhandlingen hör hemma i forskningsfältet världslitteratur och bygger på imagologiska studier och översättningsstudier. I själva verket presenteras dessa kunskapsområden som utgångspunkter för den analys som presenteras här, och samtidigt strävar detta forskningsarbete efter att komplettera dessa forskningsområden i förhållande till svensk litteratur. Avhandlingen består av två delar: den första omfattar kapitel 2 och 3, där den första behandlar teorier om världslitteratur, imagologi och översättningsvetenskap, medan den andra strävar efter att presentera den svenska deckargenren. Dessa teoretiska aspekter tas upp och tillämpas i praktiken i den andra delen, som består av kapitel 4, där förlaget Marsilio presenteras och katalogen analyseras, kapitel 5, som fokuserar på Stieg Larsson och framgången med hans romaner, och kapitel 6, som är själva översättningsanalysen. Slutligen dras slutsatserna i kapitel 7 och i en slutkommentar förklaras mitt perspektiv på dessa. Nyckelord: Deckare, Imagologi, Reception, Svensk Litteratur, Översättningsvetenskap, Världslitteratur

La ricerca qui proposta è un tentativo di analisi di traduzione di testi e opere letterarie svedesi in italiano, e si propone di contribuire allo studio dell'immagine della Svezia in Italia che viene veicolata e rafforzata attraverso le traduzioni di libri svedesi, con particolare attenzione all'immagine della Svezia che appare nella crime fiction. Proprio per questo motivo, l'analisi ha l'obiettivo di integrare e ampliare gli studi esistenti sulla letteratura svedese in Italia, un campo di ricerca che si è affermato recentemente e che presenta ancora dei limiti dovuti alla giovane età del settore. L'interesse per la letteratura svedese in Italia è aumentato, anche in relazione agli attori coinvolti nella presentazione di questi prodotti al pubblico, tra i quali sembra fondamentale il lavoro della casa editrice Marsilio di Venezia. Marsilio ha concentrato la sua attività sul genere giallo svedese, sancendo la nascita di questo filone in Italia attraverso le traduzioni dei romanzi di Stieg Larsson che compongono la trilogia Millennium. Proprio per la rilevanza letteraria di questi testi, la trilogia è stata scelta come oggetto di analisi di questo studio, che ha una duplice funzione: mostrare come i romanzi gialli svedesi vengono presentati al pubblico italiano, attraverso l'analisi delle tecniche di traduzione utilizzate nella versione italiana della trilogia, ma anche attraverso un'analisi editoriale, osservando come la traduzione di questi tre romanzi abbia aperto la strada ad altre traduzioni da parte di questa casa editrice, grazie al suo successo. Il romanzo scelto per l'analisi traduttiva è il terzo capitolo della trilogia, Luftslottet som sprängdes (2007, "La regina dei castelli di carta" 2009), in quantoè quello meno preso in considerazione negli studi precedenti, ma anche per l'argomento del romanzo, ovvero la struttura politica della Svezia, una parte importante della cultura del Paese che viene trattata attraverso diversi tipi di metodi traduttivi, come l'equivalenza. Questa tesi appartiene al campo di ricerca della World Literature e si basa sulle ricerche dell'imagologia e dei Translation Studies. Infatti, questi campi di conoscenza sono presentati come punti di partenza per l'analisi qui presentata, e allo stesso tempo questa tesi cerca di integrare questi campi di ricerca in relazione alla letteratura svedese. La tesi si compone di due parti: la prima comprende i capitoli 2 e 3, il primo tratta le teorie della letteratura mondiale, l'imagologia e i Translation Studies, mentre il secondo cerca di presentare il genere giallo svedese. Questi aspetti teorici vengono ripresi e applicati nella pratica nella seconda parte di questo studio, composta dal capitolo 4, in cui viene presentata la casa editrice Marsilio e viene analizzato il catalogo, dal capitolo 5, che si concentra su Stieg Larsson e sul successo dei suoi romanzi, e dal capitolo 6, che rappresenta l'analisi della traduzione vera e propria. Infine, il capitolo 7 presenta le conclusioni, riassumendo i punti salienti evidenziati nelle pagine precedenti. Parole chiave: Narrativa poliziesca, Immaginario, Ricezione, Letteratura svedese, Studi sulla traduzione, Letteratura mondiale